Ett sista brev till bloggen
Som ni alla säkert förstått så uppfanns denna blogg för att skriva om mitt liv som säsongare, och härmed är mitt liv som säsongare avslutat, för denna gång iallafall. Därför kommer också bloggen att läggas på hyllan!
Men innan den gör det så kan jag ju berätta att morgonen när alla skulle hem var otroligt sorglig. Japp, jag skvätte en och annan tår. Men det är ju bara mänskligt, hallå vissa människor kommer jag ju faktiskt aldrig få träffa igen och det känns så fruktansvärt jobbigt. Men det är ju som man brukar säga, de man verkligen kom nära och som man vill hålla kontakt med de kommer man också behålla som vänner.
När allting var inpackat och klart i bilen, så var det många känslofyllda farväl, sen drog vi upp till liftkontoret för att lämna in arbetskläderna och ta förväl av cheferna. Även de såg lite ledsna ut tyckte jag allt. Själva bilresan hem gick kanoners, bara EN älg som sprang över vägen och Elin var lite väl inne i sitt sms:ande annars var det lugnt ;P Vi hade även följe med Agnes och Björn till Säffle där vi stannade och käkade på McDonalds, sen skulle Elin och jag bara snabbt in på Coop och köpa ngt till bilresan, men givetvis fann vi en rea och jag kunde fynda två identiska sjalar (de var skickligt billiga) och en jeansskjorta, happii!
Att komma hem har inneburit blandade känslor. Det har varit underbart att få träffa min familj, min gås och så vidare men jag saknar ju ändå Stöten och allt vad det innebar, dvs människorna, livsstilen, skidåkningen och så vidare. Men jag lär ju anpassa mig snabbt till livet här hemma!
Jag vill bara påpeka att livet som säsongare har gett mig så otroligt mycket, jag har verkligen utvecklats som människa då man har blivit testad på så många sätt. Har fått dela rum med en från början totalt okänd människa, har varje dag i mitt jobb mött flera hundratals, ibland tusentals ansikten och har fått lära mig handskas med såväl deras kritik men även deras beröm! Jag är minst sagt glad och nöjd över denna upplevelse, men nu är det dags att gå vidare. Men jag säger inte hejdå till Stöten, utan det blir ett "på återseende" så får jag allt hoppas att jag kommer upp dit fler gånger, om inte för att jobba så iallafall på semester!
Säsongen 09/10 i Stöten/Sälen- säsongen alla borde vatt där minst en gång!
Här slänger jag även upp två bilder, den översta är från den allra första morgonen i Stöten när jag vaknade och den nedersta är från den allra sista dagen när jag vaknade! Liiiide skillnad! ;P
P&K hemifrån!
Men innan den gör det så kan jag ju berätta att morgonen när alla skulle hem var otroligt sorglig. Japp, jag skvätte en och annan tår. Men det är ju bara mänskligt, hallå vissa människor kommer jag ju faktiskt aldrig få träffa igen och det känns så fruktansvärt jobbigt. Men det är ju som man brukar säga, de man verkligen kom nära och som man vill hålla kontakt med de kommer man också behålla som vänner.
När allting var inpackat och klart i bilen, så var det många känslofyllda farväl, sen drog vi upp till liftkontoret för att lämna in arbetskläderna och ta förväl av cheferna. Även de såg lite ledsna ut tyckte jag allt. Själva bilresan hem gick kanoners, bara EN älg som sprang över vägen och Elin var lite väl inne i sitt sms:ande annars var det lugnt ;P Vi hade även följe med Agnes och Björn till Säffle där vi stannade och käkade på McDonalds, sen skulle Elin och jag bara snabbt in på Coop och köpa ngt till bilresan, men givetvis fann vi en rea och jag kunde fynda två identiska sjalar (de var skickligt billiga) och en jeansskjorta, happii!
Att komma hem har inneburit blandade känslor. Det har varit underbart att få träffa min familj, min gås och så vidare men jag saknar ju ändå Stöten och allt vad det innebar, dvs människorna, livsstilen, skidåkningen och så vidare. Men jag lär ju anpassa mig snabbt till livet här hemma!
Jag vill bara påpeka att livet som säsongare har gett mig så otroligt mycket, jag har verkligen utvecklats som människa då man har blivit testad på så många sätt. Har fått dela rum med en från början totalt okänd människa, har varje dag i mitt jobb mött flera hundratals, ibland tusentals ansikten och har fått lära mig handskas med såväl deras kritik men även deras beröm! Jag är minst sagt glad och nöjd över denna upplevelse, men nu är det dags att gå vidare. Men jag säger inte hejdå till Stöten, utan det blir ett "på återseende" så får jag allt hoppas att jag kommer upp dit fler gånger, om inte för att jobba så iallafall på semester!
Säsongen 09/10 i Stöten/Sälen- säsongen alla borde vatt där minst en gång!
Här slänger jag även upp två bilder, den översta är från den allra första morgonen i Stöten när jag vaknade och den nedersta är från den allra sista dagen när jag vaknade! Liiiide skillnad! ;P
P&K hemifrån!
Kommentarer
Trackback
